mobiltelefoner = trygghet?
Glömska lilla jag glömde självklart en superviktig sak kvar i Mönsterås när jag åkte hem i måndags, men tacka vet jag posten!
I söndags tyckte jag att jag var jätteduktig som faktiskt hade packat klart allt som jag inte skulle använda på morgonen innan jag åkte men jag vore inte jag om jag inte glömde något. Så jag glömmer självklart laddaren till min mobil, förstår ni vilken katastrof det kunde ha blivit!
Som tur var telefonen nästan helt nyladdad så den höll åtminstone hela vägen upp till gävle, för det var inte förrän då när jag såg att batteriet började blinka rött som jag fattade att min sladd ligger kvar 52 mil härifrån!
Men som tur var så var det ju hos min syster jag hade glömt den och inte ombord på en annan buss eller någonstans där jag inte skulle kunna få tillbaka den ifrån. Så fick låna Erics gamla mobil igen och slå en liten pling till syster yster och be henne skicka den till mig, hon postade den igår och idag fick jag den. Tänk om allt gick sådär snabbt och enkelt.
.
Men den här lilla händelsen fick mig att reflektera över hur beroende vi faktiskt är av våra små överutvecklade telefoner. Många av oss skulle gå under om vi förlorade den, hela världen finns ju i denna lilla sak.
Bara en så enkel sak att kunna tidsorientera sig blir helt omöjligt för mig om jag inte har min mobiltelefon, jag äger ingen klocka i alla fall inte en som jag kan bära med mig hela tiden, förutom min händiga lilla telefon.
Och tänk vilken trygghet en liten telefon kan skapa, tänk förr när inte alla hade mobiltelefoner som t ex när jag var liten. Vad min mor kanske oroade sig helt i onödan för hon inte visste var jag var och inte hade någon som helst chans att få tag på mig. Då fick man lov att knalla raka vägen hem från skolan och inte hänga kvar på lekparken eller stanna till vid godisaffären om man inte vill göra sin mor sjuk av oro.
Nu behöver man bara plocka upp den där lilla händiga mojängen slå ett nummer och berätta vart man ska och det finns alltid möjlighet för föräldrarna att få tag på sina barn.
Och om det händer något så kan man alltid få tag i någon som kan hjälpa en, t ex om man får bensinstopp mitt ute i ingenstans, då ringer man någon som kan komma och lämna lite bensin.
Fast denna lilla grej kan anses vara negativ med speciellt som vårt samhälle ser ut idag då alla är så stressade och man ska alltid vara tillgänglig ifall något skulle hända. Och beroendet av den är väl inte alls särskilt positivt, vi behöver inte ens prata med varandra längre, det är billigare och lättare att skicka varandra ett litet meddelande. Tänk om alla telefoner skulle sluta funka, hur skulle vi klara oss utan den? Den som har fått så stor betydelse för vårt sociala liv?
Kommentarer
Trackback