msmadeleineb

Min julhelg har varit jättebra, den har varit väldigt annorlunda än det brukar vara och jag ångrar inte att jag inte ändrade mig och åkte till mor när förhållandet tog slut. Det var längesen jag hade så mycket människor omkring mig på julen, jag kan inte komma ihåg hur många år sen det var. När vi var mycket små brukade vi vara hos mormor och morfar med nästan alla mostrar och morbröder med familj, så då brukade det vara många men till slut så blev det oftast bara min familj och morfar hemma hos oss, ibland var vi hos någon moster. Och de senaste åren har vi varit i Norge med mor, systrar, K och ett gulligt äldre par som bor grannar med mor, visst det är trevligt att vara med familjen och grannarna är gulliga och trevliga med. Men det är inte så jag vill ha det, jag vill ha massor med människor, massor med med mat och massor med kärlek. De senaste åren har det känts lite stelt och ensamt.

Men man kan inte alltid få som man vill ^^

Fick fina julklappar och jag är jättenöjd med det jag fått, och maten var jättegod. Det enda jag kände att jag saknade var kroppkakorna och min familj såklart.

Var även iväg på mellandagsrean igår, hu vad folk det var!

Köpte mig lite välbehövliga kläder och ett par skor så jag inte behöver frysa fullt lika mycket om tårna när jag är ute och pulsar runt i snön :P

.

Har förresten precis insett att jag snart ska flytta, den 1:a är intflyttningsdatumet men tror jag får vänta till i alla fall den 2:a. Har inte packat ner en enda sak och har knappt delat upp något alls  så får ta och skynda på lite tror jag.

.

Inte undra på att alla klagar på stressen vid jul, alla bestämmer sig ju för att handla de tre sista dagarna innan jul och då menar jag verkligen ALLA. Hade någon julklapp kvar att köpa idag så vi tog en sväng till köpis för att inhandla dem. Hela köpcentret är i princip smockfullt med folk. Är det verkligen ingen som har haft den bra idén att faktiskt vara ute i god tid? Det är ju personerna som stressar sig själva genom att vänta till sista minuten innan de fixar det som behöver fixas.

Fick i alla fall tag i det jag var ute efter så for vi hem och käkade lite innan jag packade in de sista julklapparna, fast mitt i allt så tog julklappspappret slut så fick helt enkelt knalla iväg till köpis ännu en gång i kylan. Jag tycker att det egentligen är alldeles för kallt att vistas ute när både hår och ögonfransar fryser till is, men jag tog på mig kläderna och knallade iväg ändå. Sen när allt var inpackat blev det soffläge en stund, började kolla på sagan om de två tornen men kom på att jag hade lovat jag skulle baka bröd tills julafton så då tog jag tag i det och slängde ihop en deg. Det blev skitbra by the way :P Ja sen har jag spenderat resten av kvällen i soffan med min mysfilt och kollat klart på filmen. Nu ska jag krypa ner i sängen och i morgon bär det av till Iggön för att hjälpa till att klä gran med mera :)

Har haft en helt okej födelsedag, fick mitt vanliga samtal från underbara morbror som alltid ringer på födelsedagen och sjunger som han gjort så länge jag kan minnas :) Sen fick jag ännu ett samtal från min mor. Fick en snabbvisit av Erics farfar som var och lämnade en present och en blomma till mig.

Sen blev det frukost och en dusch innan jag tog itu med att dammsuga, tvätta golven och inhandla det som behövdes till mina muffins. Bakade mina muffins och sen bara tog jag det lugnt och läste alla gratulationer som jag fått på facebook innan jag tog itu med maten. Erics föräldrar tog sig tid att titta förbi på lite middag för min skull, fick en diskmedelspump och ett presentkort på köpis av dem :)

Fick ännu ett samtal av en av mina mostrar, love you all <3

Så kort sagt har jag haft det trevligt idag och jag tackar alla för alla gratulationer!

.

Så mu är man 23 år ung :P jag vet att jag är jättekonstig men känner ibland att jag redan börjar få åldersnoja, vill inte bli äldre, känns som så mycket av min ungdom har passerat utan att jag egentligen fått ut något av den. Eller i alla fall inte fått ut det jag velat av den. Jag har varit för tyst och blyg och inte vågat ta för mig, jag försöker ändra på det men det är svårt och jag har ändå hunnit förlora så mycket på det. Finns så mycket som kunde ha varit annorlunda om jag bara vågat vara mer öppen och inte varit en tänkare. Alltid dessa jävla tankar, man kan inte bara göra något eller säga något utan att först analysera sönder det i huvudet, överväga konsekvenserna av det även om det är något som är så oerhört simpelt och som det inte finns något fel svar på eller något sätt fel sätt att agera på. Att alltid vara rädd för att göra bort sig eller skämma ut sig och istället bli en sån som folk tycker är konstig och som gör folk obekväma för att man är svår att förstå sig på och kommunicera med.

Jag försöker verkligen men det är så oerhört svårt att bryta ett beteende som har funnits där så länge och att komma ur den roll som man befunnit sig i under så lång tid, det tar tid att göra det fast det finns de som tycker att man ska klara av att göra det i en handvändning.

Allt jag kan göra är att fortsätta som jag gör så kommer det slutligen att släppa, hoppas jag i alla fall :P

.

Nu ska jag krypa ner i sängen :)

Satt och kollade på en gammal film från när vi var små häromdagen som min moster filmat, jag har kollat på den filmen flera gånger och varje gång gråter jag floder. Det är flera saker i filmen som får tårarna att börja rinna, delvis de som har lämnat oss och delvis tiderna och traditionerna som har gått förlorade.

Jularna som vi spenderade nästan alla tillsammans hos mormor och morfar när alla hjälptes åt och med tomten som kom och delade ut julklapparna. Födelsedagskalasen som alla kom till om de hade möjlighet, det har inte varit något sådant på flera år, vi växer upp och prioriterar andra saker.

Och hon har lyckats att på filmen få med de människor som vi har förlorat, min far som lämnade oss alla alldeles för tidigt, jag sakar dig så otroligt mycket, fick inte den tid med dig som vi borde ha fått!

Min älskade lilla mormor som jag minns med kärlek och värme och min underbara, fantastiska morfar som inte kunde se en framtid utan sitt livs stora kärlek, ni är saknade och älskade!

Och till sist min kära moster som rycktes bort från oss alldeles för snabbt och alldeles för tidigt, du är saknad!

Det finns de som säger att allt sker av en orsak, jag kan inte hålla med dem, om nu allt sker av en orsak, vad var orsaken till att min far behövde lämna detta liv? Som jag ser det finns det inte någon orsak allt sker slumpvis och jag, vi har haft otur. Vi har förlorat många medan det finns många som inte har förlorat någon och som har haft turen att aldrig känna denna smärtsamma sorg som aldrig försvinner. Och jag känner den djupaste sympati för de som har haft ännu större otur än vi!

.

Har varit duktig och gjort lite julgott idag, vi hade bara planerat att göra knäck men till slut blev det både knäck och pepparkakor, och i morgon ska vi försöka oss på att göra lite chokladkola.

Försökte att inte stoppa i mig så mycket pepparkaksdeg, har varit så jävla slapp med hela inte äta sötsaker grejen måste prioritera ett gymkort till nästa år, känner mig alldeles försoffad.

.

.

Sitter och funderar på vad jag ska hitta på på min födelsedag, kanske inte ska fylla år överhuvudtaget :P nej men kommer nog inte hända så mycket får ta en fika med herr Larsson kanske. Hade hans föräldrar och släktingar här förra året men så blev det ju som det blev så man får helt enkelt ta vad man får eller hur?

Hade en grymt dålig dag igår, ville bara ligga under täcket och hoppas att allt jobbigt försvann. Men efter regn kommer solsken som sagt, idag är det mycket bättre. Sov alldeles för länge men det är ju så lätt att somna om nu när det nästan är mörkt hela tiden.

.

Blev irriterad igår, då det ringer på dörren och utanför står där förvaltaren och vill besikta vår lägenhet, inte har han förvarnat oss om att han ska komma och jag är van vid att man faktiskt får flytta ut innan lägenheten besiktas så häpen stod jag och fattade ingenting, vi har ju inte ens börjat packa. Jag förstår att man gör olika på olika ställen men det borde ju vara lättare för dem själva om man fick flytta ut först så att de faktiskt kan se allt. Och jag tycker att de kan höra av sig innan, ja jag har sagt att de får använda huvudnyckel men ändå känner jag att man vill veta om någon ska komma in och klampa igenom ens lägenhet vare sig man är hemma eller inte.

.

Nu ska jag ta och städa lite så ska vi koka lite knäck sen :P

.

Glömska lilla jag glömde självklart en superviktig sak kvar i Mönsterås när jag åkte hem i måndags, men tacka vet jag posten!

I söndags tyckte jag att jag var jätteduktig som faktiskt hade packat klart allt som jag inte skulle använda på morgonen innan jag åkte men jag vore inte jag om jag inte glömde något. Så jag glömmer självklart laddaren till min mobil, förstår ni vilken katastrof det kunde ha blivit!

Som tur var telefonen nästan helt nyladdad så den höll åtminstone hela vägen upp till gävle, för det var inte förrän då när jag såg att batteriet började blinka rött som jag fattade att min sladd ligger kvar 52 mil härifrån!

Men som tur var så var det ju hos min syster jag hade glömt den och inte ombord på en annan buss eller någonstans där jag inte skulle kunna få tillbaka den ifrån. Så fick låna Erics gamla mobil igen och slå en liten pling till syster yster och be henne skicka den till mig, hon postade den igår och idag fick jag den. Tänk om allt gick sådär snabbt och enkelt.

.

Men den här lilla händelsen fick mig att reflektera över hur beroende vi faktiskt är av våra små överutvecklade telefoner. Många  av oss skulle gå under om vi förlorade den, hela världen finns ju i denna lilla sak.

Bara en så enkel sak att kunna tidsorientera sig blir helt omöjligt för mig om jag inte har min mobiltelefon, jag äger ingen klocka i alla fall inte en som jag kan bära med mig hela tiden, förutom min händiga lilla telefon.

Och tänk vilken trygghet en liten telefon kan skapa, tänk förr när inte alla hade mobiltelefoner som t ex när jag var liten. Vad min mor kanske oroade sig helt i onödan för hon inte visste var jag var och inte hade någon som helst chans att få tag på mig. Då fick man lov att knalla raka vägen hem från skolan och inte hänga kvar på lekparken eller stanna till vid godisaffären om man inte vill göra sin mor sjuk av oro.

Nu behöver man bara plocka upp den där lilla händiga mojängen slå ett nummer och berätta vart man ska och det finns alltid möjlighet för föräldrarna att få tag på sina barn.

Och om det händer något så kan man alltid få tag i någon som kan hjälpa en, t ex om man får bensinstopp mitt ute i ingenstans, då ringer man någon som kan komma och lämna lite bensin.

Fast denna lilla grej kan anses vara negativ med speciellt som vårt samhälle ser ut idag då alla är så stressade och man ska alltid vara tillgänglig ifall något skulle hända. Och beroendet av den är väl inte alls särskilt positivt, vi behöver inte ens prata med varandra längre, det är billigare och lättare att skicka varandra ett litet meddelande. Tänk om alla telefoner skulle sluta funka, hur skulle vi klara oss utan den? Den som har fått så stor betydelse för vårt sociala liv?

Åkte i torsdags ner till min underbara syster i Småland, jag tog sgs-bussen från valbo till Stockholm istället swebus och hade för mig att de tog kort på den bussen med så tänkte inte på att ta ut pengar till bussen. Så jobbigt och smått pinsamt att kliva på bussen och inte ha några kontanter och de inte tar kort fick nästan panik i ett kort ögonblick innan chauffören sa att jag hade tid att springa in på tågstationen inne i Gävle och hämta ut. Så när bussen stannade i Gävle gick jag först in till kiosken som ligger vid bussarna, tänkte att det kanske var så att man kunde få ut pengar där så jag inte behövde springa in på själva tågstationen men det gör de naturligtvis inte! Så det var bara att rusa in på stationen, stressad och nervös för tänk om jag inte skulle hinna, allt låg ju kvar på bussen, skulle chauffören vänta? Eller skulle han glömma bort mig och åka iväg med dator, kläder, julklappar och allt?

Hittade i alla fall på en automat och tog ut mina pengar, sedan sprang jag nästan tillbaka till bussen för att jag skulle hinna men när jag kommer fram till bussen märker jag att jag hade haft gott om tid för det var så många som skulle på att jag istället fick vänta på att få komma tillbaka in på bussen.

När jag sen kom till Stockholm hade de utrymt hela centralstationen då det hade utbrutit en brand i lokalen och jag var i behov av en toalett så orkade inte stå och vänta på att de skulle börja släppa in folk igen utan gick istället till tågstationen där jag stoppade i mig en hamburgare innan jag gick upp till busstationen för att vänta in bussen till Mönsterås.

.

På fredagen fikade och spelade jag och syster wii med Mikaela och på kvällen kom även lilla mor, har saknat min underbara, älskade mor. Vi myste till det lite med en film och lite gott, mörk choklad för min del, Hade tänkt göra popcorn men lyckades bränna dem, tror till och med att jag lyckades starta en liten eld någonstans i påsen. Så gav upp efter det.

På lördagen var det mors syskonträff så fick träffa alla underbara morbröder och mostrar, älskar er allihopa så otroligt mycket. Vi hade ett litet knytis med "tomtegröt", skinksmörgåsar och glögg. När vi kom hem fortsatte vi med en liten tjejkväll. Vi färgade håret på varandra, kollade på film och jag erkänner att jag syndade genom att äta några skumtomtar.

På söndagen ville syster yster fira min födelsedag i förtid, vi hjälptes åt att göra en chokladmoussetårta och jag lagade till laxgrytan som min moster gett mig receptet till, måste bara tillägga att det är världens godaste maträtt, det är i alla fall min favorit!

.

Kändes som helgen gick alltför fort, satt alltför snart på bussen tillbaka till Gävle. Men det var en välbehövlig paus från allt. Har det så otroligt jobbigt vissa dagar att det var en befrielse att slippa tänka på något annat än det som händer just nu för stunden. Men nu är man tillbaka i verkligheten igen med skolarbete och flyttångest. Men det ska nog gå bra nu när jag fått en enorm dos av kärlek.

.